Patientinformation.

Varje deltagande enhet ansvarar för att alla uppgifter de rapporterar in till Svenskt Bråckregister är korrekta.

Registret ansvarar sedan för att uppgifterna sammanställs och redovisas korrekt.

  • Att delta i registret är frivilligt för sjukhus och kliniker.
  • Även för patienten är deltagande frivilligt.
  • Patienten ska alltid tillfrågas om han eller hon vill att information om deras operation registreras.
  • Se vidare den patientinformation som ges till patienter inför operation.

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting stöder registret ekonomiskt, men ansvarar inte för innehållet i det
eller för den information som redovisas på denna webbplats.

Personuppgiftslagen (SFS 1998:204)

Bråckoperationer ingår i en nationell registrering, som syftar till ökad kvalitet vid operation av patienter med bråck. Registeransvarig myndighet är Landstinget i Jämtland. En samlad analys av data från alla deltagande sjukhus görs årligen. Registreringen i bråckregistret är helt frivillig för varje patient.

Patienten ska alltid tillfrågas om han eller hon vill att information om deras operation registreras.
Om du inte vill att din operation ska registreras i Svenskt Bråckregister, ska du meddela din läkare detta.
» Läs mer...

 

Vilken informationen finns i registret?

Svenskt Bråckregister innehåller information om operations- och bedövningsmetoder, bråckanatomi och generell information om operationstillfället och patienten. I registret finns också uppgifter om komplikationer som patienten kan drabbas av efter ljumskbråcksoperation.

Registret innehåller vidare information om väntetider till ljumskbråcksoperation.
För väntetider har även landstingen en egen webbplats, Väntetider i vården, med prognoser om väntetider för olika behandlingar.

Hur kan informationen användas?

I första hand används informationen i Svenskt Bråckregister för att förbättra vården vid de sjukhus och kliniker som deltar.
Informationen används också vid vetenskapliga studier. I dag pågår forskning och andra studier om bland annat komplikationer och smärta efter ljumskbråcksoperation, om lämpligast nätmaterial och fixation, vilka operationsmetoder som är bäst vid omoperation och vid operation av kvinnor med ljumskbråck.

Kvalitetssäkring av bråckkirurgi är av speciellt intresse. Andelen av de opererade som efter en viss tid fått återfall (recidiv) av sitt bråck kan användas som ett omvänt mått på kirurgins kvalitet.

 

Ljumskbråck och lårbråck

Ljumskbråck, även benämnt inguinalbråck, är belägna ovanför ljumskligamentet. Lårbråck, även kallat femorala bråck, är belägna nedanför ljumskligamentet. Ljumskbråck är ungefär tio gånger vanligare än lårbråck och ungefär tio gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Ungefär en fjärdedel av alla män över 60 års ålder har behandlats för eller har ett ljumskbråck. Ca 8% av alla operationer som utförs i Sverige utförs på kvinnor.

Ljumskbråck indelas i laterala eller indirekta, som kommer fram genom bukväggens muskel vid ljumskkanalens inre öppning, och mediala eller direkta bråck som buktar fram genom en försvagad muskelhinna i ljumskkanalens bakvägg.

Lårbråck skiljer sig också från ljumskbråck genom att det ger en högre risk för inklämning av tarmen. Endast cirka 1 % bråck hos män är lårbråck. Däremot utgör de närmare 25 % av alla bråck hos kvinnor. Genomsnittsåldern för patienter med lårbråck är något högre än för patienter med ljumskbråck.