Vanliga frågor och svar.
Ska man skilja på patienter som får KAD eller tappas postoperativt och som man vet har miktionsproblem sedan tidigare eller räknas det som en komplikation?
Svar: Alla postoperativa urintappningar eller KAD ska registreras oavsett tidigare miktionsproblem. (Undantaget patienter med självkateterisering - RIK = Ren Intermittent Kateterisering )
Ska en testikelretention/uppdragen testikel efter op räknas och registreras som en postoperativ komplikation?
Svar: Registreras inte som en postoperativ komplikation.
Hur ska vi registrera om en patient är opererad både för ett medialt bråck och ett lateralt bråck? Exempel: Bråckporten mäter 3 cm på det mediala bråcket och det invaginerades. Det laterala bråcket har en bråckport på 1,5 cm och bråcksäcken delas.
Svar: Båda bråcken ska registreras. Båda bråckportarnas storlek läggs samman och anges. Har någon av bråcksäckarna delats eller exciderats ska detta väljas och anges vid registreringen av hantering av bråcksäcken.
En patient hade låg saturation postoperativt och fick därför ligga kvar över natten för observation. Hur ska detta registreras?
Svar: Registreras inte som postoperativ komplikation.
Patienten vårdas primärt pga operation i buken. Under vårdtiden får han ett inklämt ljumskbråck som opereras. Han ligger sedan kvar på avdelningen i ytterligare 12 dagar, men inte på grund av bråckoperationen. Hur ska utskrivningsdatumet registreras? Känns fel att registrera 12 dagar när han inte hade några komplikationer av bråckoperationen.
Svar: Det faktiska utskrivningsdatumet ska registreras.
(Detta drabbar alla ibland och gäller även om patienten tex får vänta på kommunal plats. I klinikens eget arbete och utdata kan man ju se varför vårdtiden var lång)
Efter bråckoperationen söker patienten akut för misstänkt stroke. Det visar sig att han har en trombos som evakueras. Kardiovaskulär komplikation är ifylld men räknas det som operation när man evakuerar en trombos?
Svar: Det ska inbegripa kirurgisk åtgärd. Trombosen är manuellt evakuerad och detta utförs på en operationsavdelning eller på en interventionssal.
En patient kommer till mottagningen på grund av svullnad postoperativt. Man ser ett hematom som spridit sig till penis och pung samt ett litet hål där det kommer serös vätska. Man sätter ett PICO-förband under en vecka. Räknas detta som operativ åtgärd?
Svar: Hematomet/Seromet ska registreras som komplikation men PICO förband ska inte registreras som operativ åtgärd.
Hur man ska tänka om bedövningen inte släpper i benen efter operationen och patienten får stanna över natten på grund av detta. Är det en komplikation som ska registreras?
Svar: Registreras inte som postoperativ komplikation.
Patienten som opererat bråck kom in till akuten, visade sig vara TIA/ propp i hjärnan och gick hem dagen efter med insättning av Trombyl. Hur ska detta registreras?
Svar: Registreras som Kardiovaskulär händelse med farmakologisk behandling.
En patient med postoperativt serom punkteras två gånger. Räknas det som kirurgiskt ingrepp och ska det i så fall registreras två gånger?
Svar: En punktion som görs på mottagningen ska inte registreras som kirurgiskt ingrepp. Om punktionen utförts på operation i lokalbedövning eller annan anestesi räknas det som kirurgiskt ingrepp. Komplikationen ska registreras en gång.
Om man opererar bukväggsbråck och ljumskbråck samtidigt. Hur ska komplikationer registreras i SBR?
Svar: Om patienten drabbas av en generell komplikation såsom pneumoni, sepsis, hjärtinfarkt eller liknande ska komplikationen registreras i båda registren.
Om det handlar om en lokal komplikation tex ett serom/hematom i området för bukväggsbråcksoperationen så skall inte ljumsken belastas av den komplikationen. Detta gäller komplikationer som tydligt kan knytas till en av operationerna.